• b738e07e-622f-48a1-9175-39a5ef25db52
  • 1f499b5a-8c42-4a35-97c4-9c365a2ca5ac
  • 10a81246-82a7-4b16-9a7a-418aa67adff4
  • 261c14bd-f648-40f8-a53e-f6e8b087df7a
  • 45e07cf3-97a8-438d-80c5-f2b73a9006f3
  • 28acfe46-003c-43dc-9ed4-790f175d2953
  • 5b298911-5fa6-4492-8591-bc05c6566e47
  • 4c1cad84-ab03-44f9-b111-e9ff59990a7e
  • b907b1b0-a78c-4f48-99da-150c5ce52fc9
1 2

Sjöberg Bildbyrå Fotograf Kristoffersson

Kontorsgymnastik 1949 - Premium poster med matt papper

Välj om du vill beställa bilden tryckt inom en vit ram eller som en utfallande helbild. Beroende på format kan bilden beskäras olika.

£55.00 GBP
£55.00 GBP
Rea Slutsåld
Inklusive moms Frakt beräknas i kassan.
Storlek
Välj design

Poster med en bild på Fru Ulla Klingström, anställd på företaget Thulebolagen när hon medverkar i kontorsgymnastiken i lokalerna. 


Kontorsgymnastik på 1940-talet: En rörelse för hälsa och effektivitet
Kontorsgymnastik, eller pausgymnastik, är en form av kort, organiserad fysisk aktivitet som utförs på arbetsplatsen för att främja hälsa, minska stress och öka produktiviteten. På 1940-talet blev fenomenet särskilt framträdande i många länder, inklusive Sverige, där det fick en tydlig plats i arbetslivet, särskilt inom kontorsmiljöer.
Förekomsten på 1940-talet
Under 1940-talet präglades arbetslivet av en ökad medvetenhet om ergonomi och hälsa, delvis drivet av industrialiseringens krav på effektivitet och välmående arbetskraft. Kontorsgymnastik introducerades som ett sätt att motverka de fysiska och mentala påfrestningar som långa arbetsdagar vid skrivbord medförde. I Sverige, där välfärdsstaten började ta form, sågs det som en del av ett bredare folkhälsoarbete. Företag och myndigheter uppmuntrade korta gymnastikpass, ofta ledda av en instruktör eller via radioprogram, där anställda utförde rörelser som sträckningar, armhävningar och lätta böjningar direkt vid arbetsplatsen.
Pausgymnastik var särskilt vanligt i Norden och Tyskland, där arbetsgivare såg det som en investering i personalens hälsa. I Sverige sändes radioprogram som "Morgongymnastik" och liknande inslag, som uppmuntrade både kontorsarbetare och fabriksanställda att delta. Under krigsåren, då resurser var knappa och arbetskraften behövde hållas frisk, blev dessa program extra viktiga.
Betydelse
Kontorsgymnastikens betydelse låg i dess dubbla syfte: att förbättra fysisk hälsa och öka arbetsproduktiviteten. Sittande arbete under långa perioder ledde till problem som ryggont, stelhet och trötthet, vilket kunde minska effektiviteten. Genom att införa korta pauser med rörelse kunde arbetsgivare minska sjukfrånvaro och förbättra personalens välbefinnande. Samtidigt stärktes gemenskapen på arbetsplatsen, eftersom gymnastiken ofta utfördes i grupp, vilket skapade en känsla av samhörighet.
Under 1940-talet sågs fysisk aktivitet också som en moralisk och patriotisk handling, särskilt i krigstider. I många länder, inklusive Sverige, kopplades hälsa till nationens styrka, och kontorsgymnastik blev ett sätt att bidra till detta ideal. För kvinnor, som alltmer tog plats i kontorsmiljöer under kriget, blev gymnastiken också ett sätt att främja en sund livsstil i en tid då de förväntades axla nya roller.
Udda fakta
  1. Radiostyrd gymnastik: I Sverige sändes pausgymnastik ofta via radio, där en röst guidade kontorsarbetare genom rörelser som "sträck på ryggen" eller "rulla med axlarna". Detta var särskilt populärt under 1940-talet, då radio var ett centralt medium.
  2. Uniforma rörelser: I vissa länder, som Tyskland, var kontorsgymnastik starkt standardiserad och ibland militaristiskt inspirerad, med exakta rörelser som skulle utföras synkroniserat.
  3. Mode och gymnastik: Kvinnor uppmuntrades ibland att utföra gymnastiken i kjol och lågskor, vilket kunde göra vissa övningar opraktiska. Detta speglar tidens strikta klädkoder.
  4. Humor och motstånd: Alla var inte entusiastiska. Vissa anställda fann pausgymnastiken löjlig och kallade den för "kontorsdans" eller "gymnastikfars". Det förekom till och med karikatyrer i tidningar som hånade de ibland överdrivet entusiastiska instruktörerna.
Sammanfattning
Kontorsgymnastik på 1940-talet var mer än bara en fysisk aktivitet – det var en del av en större rörelse för att förbättra folkhälsan och arbetslivets effektivitet. Genom radioprogram och gruppinsatser blev det en självklar del av många kontorsmiljöer, särskilt i Norden. Dess betydelse låg i att motverka stillasittandets negativa effekter och stärka arbetsmoralen, samtidigt som det speglade tidens samhällsideal. De udda inslagen, som radiostyrda pass och tidens klädkoder, ger en fascinerande inblick i hur arbetslivet och hälsotänkandet såg ut för över 80 år sedan.

Vårt tyngre, vita, matta papper i premiumkvalitet har en naturlig, len, obestruken finish som känns lyxig vid beröring.