Netflix dramatiserar pionjärerna – de första kvinnliga poliserna i Sverige
Den 3 oktober har Netflix premiär för serien Skiftet, som bygger på verkliga händelser. Serien skildrar de första kvinnliga poliserna i Sverige och deras inträde i tjänst i Stockholms mest ökända kvarter – Klara.
Skepsis och hårda villkor
När de första kvinnliga konstaplarna anställdes i januari 1958 var det många som ifrågasatte om de skulle klara av arbetet. Klaraområdet, som sträckte sig runt Centralstationen och ned mot Sergels torg, var känt som stadens mest problemfyllda distrikt. Här fanns de stora ölkaféer som aldrig stängde, nattöppna barer, prostituerade, fylleri, slagsmål och internationella ficktjuvsligor.
Att placera kvinnor här ansågs av många vara både riskfyllt och ogenomtänkt. Men verkligheten blev en annan.
Riktiga poliser
Poliser som Viola Hansson, gift med en konstapel, och Monika Kvarnström, 25 år, ogift, visade snabbt att de var lika dugliga som sina manliga kollegor. De patrullerade gatorna, ingrep vid bråk och dirigerade trafiken på Kungsgatan.
Kvarnström mindes särskilt hur hon stod mitt i rusningstrafiken och stoppade bilarna med bestämd armrörelse.
— Det är bara kjolarna som är opraktiska. Man får se upp så man inte fastnar i en kofångare, sa hon i en intervju.
Även Signe Ekström, som kom från Helsingborg, vittnade om skillnaderna i Stockholm:
— Stockholmarna kunde gärna vara lite mer hjälpsamma i kritiska situationer. Ofta står folk bara och tittar när vi ingriper.
Patrull i nattens Klara
Nattpassen blev ofta de mest krävande. Kvinnorna fick röra sig mellan krogarna, avstyra bråk och hantera allt från rånförsök till fylleceller. Med visselpipan i handen och rapportblock i fickan stod de axel mot axel med sina manliga kollegor.
Trots motstånd och misstro bevisade de snabbt sin kompetens. Inga gjorde bort sig, ingen vek undan. Tvärtom blev deras närvaro en symbol för att kvinnliga poliser inte bara var ett experiment – utan framtiden.
Från verklighet till drama
Det är denna miljö Netflix nu tar avstamp i med Skiftet. Serien följer en grupp unga kvinnor som gör entré i Klara 1958, i en värld präglad av både social oro och interna konflikter inom kåren.
I rollistan finns bland andra Josefin Asplund, Agnes Rase och Malin Persson, tillsammans med Christopher Wagelin, Hannes Fohlin och Rasmus Luthander. Genom deras gestaltningar skildras både modet, motgångarna och styrkan som krävdes för att ta plats i en uniform när få trodde att det var möjligt.
Skiftet har premiär den 3 oktober på Netflix. Serien består av sex avsnitt och bygger på verkliga händelser.
De första svenska kvinnliga poliserna.
Monika Kvarngård från Jämtland, som i Januari 1958 var en i kullen av de första nyexaminerade kvinnliga poliserna. I ett reportage publicerat i Femina nr 34 1958 med fotograf Kristofferssons bilder, får läsaren inblick i deras arbete i det som då ansågs vara Stockholms värsta distrikt, Klarakvarteren. Det inrymde även det så kallade Träsket, som avsåg området Berzelii Park-Norrmalmstorg-Kungsträdgården.
I jobbet ingår också att dirigera trafiken, som här på Kungsgatan. Monika Kvarngård är den yngsta av de kvinnliga poliserna.
Viola Hansson, som i Januari 1958 var en i kullen av de första nyexaminerade kvinnliga poliserna.
Hon syns i en så kallad burk därifrån hon dirigerade trafiken. Man var utsatt för väder och vint samt vänta på avlösning av nästa polis innan man fick stiga ner.
Monika Kvarngård i Januari 1958 var en i kullen av de första nyexaminerade kvinnliga poliserna. I jobbet ingår också att lappa felparkerade bilar. Som här när parkeringsautomaten visar rött, så antecknar hon noga i sitt block.
