Barbro Alving. 1909-1987. En svensk journalist och författare som under de klassiska signaturerna Bang och Kärringen mot strömmen skrev innerligt, och blev oerhört omtyckt av Svenska folket. Som krigsreporter reste hon till Finland och Spanien för att vara på plats och rapportera. Endast nitton år, fick hon arbete som reporter på Dagens Nyheter, där hon arbetade till 1959.
Hon var en kvinnlig pionjär och feminist i en starkt mansdominerad tidningsvärld. Trots det skapade hon sig en plats i historien som en orädd, begåvad och driven journalist. Barbro Alving var heller inte rädd för dåtidens omvärld och åsikter om ogifta kvinnor som fick barn. Att som det hette ” Åka till Oslo”, det vill säga göra abort i grannlandet fanns det ingen tanke på. Bang blev därmed en föregångare med tanke på ogifta mödrar och gav namn åt många så kallade ”Bangbarn”. Barbro Alving tog också det dåtida modiga beslutet att leva ihop med en kvinna, den adliga Loyse Sjöcrona.
Olympiaden i Berlin 1936. Hennes referat från OS-invigningen i Berlin den 1 augusti 1936 är en klassiker: ”Där kommer egyptierna i sina röda fezer, nej, armarna stannar där de är. Afghanistan, ja. Argentinarna som ser ut som styrmän på långtradare – nej. Australien likaså. Belgien håller sina halmhattar lugnt i handen, det första ledet ser ut som en rad hyggliga postexpeditörer, men lilla Bermuda tycker tydligen om diktatur, Bolivia likaså. Brasilien sätter stopp för Hitlerhälsandets rad, och applåderna mattas automatiskt. Men i svenska truppen höjs bara en arm, det är en fotbollskille, som hittat någon bekant i publiken, och den hälsningen är svensk. Den betyder ”tjena”.
(Ur reportaget i Dagens Nyheter)