Anton Nilson, Sveriges förste moderne terrorist
Anton Nilson (1887–1989) var en svensk socialist och aktivist som blev en central figur i den svenska arbetarrörelsen. Hans mest kända – och kontroversiella – handling var inblandningen i bombattentatet mot fartyget Amalthea i Malmö den 11–12 juli 1908. Denna händelse ses ofta som Sveriges första terrorattack och var en desperat protest mot strejkbrytare under en intensiv hamnkonflikt.
Strejken i Malmö
På sommaren 1908 pågick en omfattande strejk bland hamnarbetarna i Malmö och andra svenska hamnar. Arbetarna krävde bättre arbetsvillkor, högre löner och kortare arbetstid. Arbetsgivarna svarade genom att "importera" brittiska strejkbrytare från Storbritannien för att hålla verksamheten igång i hamnen. Dessa strejkbrytare bodde tillfälligt på det brittiska segelfartyget Amalthea, som låg förankrat i Malmö hamn. Fartyget inrymde cirka 73 brittiska arbetare, och närvaron sågs som en djup provokation av de strejkande svenska arbetarna, som kände sig svikna av det internationella kapitalet.
Den politiska stämningen i Sverige var laddad.
Nilson, som då var 20 år gammal och arbetslös, var medlem i den radikala ungdomssocialistiska rörelsen i Malmö. Han hade vuxit upp i en fattig bondefamilj i Skåne och radikaliserats genom tidiga kontakter med socialistiska idéer. Tillsammans med två andra unga, arbetslösa kamrater – Karl Axelsson och Edvard Persson – planerade han en aktion för att "stoppa" strejkbrytarna.
Bomben exploderar
Natten mellan den 11 och 12 juli smög sig de tre männen ombord på Amalthea. De placerade en hemmagjord bomb – en primitiv laddning gjord av dynamit och tändhattar – vid skrovet på fartygets baksida, nära sovplatserna för de sovande brittiska arbetarna. De tänkte sig troligen en symbolisk skada på fartyget för att tvinga strejkbrytarna att lämna, men de underskattade faran för de ombordvarande. Bomben exploderade strax efter midnatt, vilket ledde till förödande konsekvenser: En brittisk strejkbrytare, Walter Close från Hull, dog av sina skador.
Cirka 23 andra brittiska arbetare skadades, varav flera allvarligt. Explosionen rev upp skrovet och orsakade kaos ombord.
Nilson och hans medhjälpare flydde från platsen men greps kort därefter. De erkände handlingen under förhör och motiverade den som en politisk protest mot strejkbrytarverksamheten. Nilson beskrev senare i memoarer hur de handlade i ett tillstånd av desperation och klasskamp, utan att fullt ut inse riskerna för oskyldiga liv.
De tre dömdes i en hastig rättegång för mord och grov misshandel. Nilson fick dödsstraff – den första sådana domen i Sverige på åtta år – medan de andra fick livstids fängelse. Domen väckte enorma protester både i Sverige och internationellt. Arbetarrörelsen, inklusive Socialdemokraterna, mobiliserade massiva kampanjer för nåd. Den 1 maj 1917 marscherade till och med 10 000 arbetare till fängelset i Härnösand i ett misslyckat befrielseförsök, där militär och maskingevär sätts in för att skydda fängelset. Efter omfattande opinionstryck benådades Nilson och de andra i oktober 1917. Dödsdomen omvandlades till livstids straffarbete, men snart frigavs de helt i samband med den så kallade "potatisrevolutionen" och bildandet av den första socialdemokratiskt-liberala regeringen. Nilson blev en ikon i arbetarrörelsen: Han utbildade sig till pilot, reste till Sovjetunionen för att stödja den röda armén (där han fick en läderjacka av Lenin, även om de aldrig träffades personligen) och skrev senare memoarer. Han levde till 101 års ålder och firades som en hjälte av LO, trots den initiala fördömandet av attentatet.
Attentatet mot Amalthea chockade Sverige och ledde till en bred debatt om våldets roll i klasskampen. Initialt fördömdes det unisont, även inom arbetarrörelsen, som onödigt och kontraproduktivt. Idag ses händelsen som ett exempel på hur sociala konflikter kan eskalera till våld, och den har dokumenterats i böcker, filmer (som Filmen om Anton Nilson från 1980) och utställningar. Nilssons inblandning var alltså inte bara en enskild akt, utan en del av en bredare kamp för arbetarnas rättigheter – en som slutade i tragedi men också formade den svenska fackföreningsrörelsen.
(Lars Gyllenhaal (historiker) har benämt Anton Nilson som "Den förste terroristen".)